Kulturen

radiokollage

I min barndom var radion  fönstret mot kulturen. Morbror Bertil låg på kökssoffan – med huvudet mot öster. Jag satt hopkurad på en stol tätt intill radioapparaten. I dag missar jag aldrig ”På spåret” – då var det 20 frågor med Per-Martin Hamberg som gällde.

Sten Bergman och Sven Hedin tog oss till Nya Guinea och över Transhimalaya. Vivi Täckholm var lika hemma i gravarna i konungarnas dal som i egyptiernas växtrike.   Med sådana guider i barndomen snöar man sedan lätt in på både Everest och K2.  Men Pelle på planetfärd fick jag lyssna på ensam.

Tack vare Sveriges Radios Öppna Arkiv kan jag återigen höra dessa märkliga röster från min barndoms radioseanser. Och morbror Bertils också…

himalaya_karta

Hans duktiga medarbetare – tränade i kriget – måste ju ha varit första världskriget i alla fall. Men hans politiska preferenser var ju inget han dolde – direkt…

Grammofontimmen som alltid innehöll en marsch – början eller slutet mins jag inte – men ofta musik av Mozart eller Schubert. Sådant sätter sina spår…

 

musik_1

Som barn gick jag i söndagsskolan – det gjorde alla – och många sånger sitter kvar i huvudet för hela livet. Det är en kulturskatt i sig – oavsett om man tror på Gud eller ej. Hade man varit duktig och lärt sig sin läxa – fick man en guldstjärna i boken…Mormor och jag gillade Einar Ekberg. Bertil gillade Britta Borg…